Vad kostar en hemsida till företag?

Traditionell byrå: engångsavgift plus månadsavgift. Ni betalar 15 000–35 000 kronor för bygget och sedan 500–2 000 kronor i månaden för drift och underhåll. Modellen är vanligast hos byråer med anställda och passar när ni vill äga ett projekt med tydlig start och slut.

Fast engångspris utan månadsavgift. Några leverantörer bygger sajten för en klumpsumma, ofta 10 000–20 000 kronor, och tar sedan inget löpande. Hosting och uppdateringar ingår i priset. Räknat över tre år är det ofta den billigaste vägen, förutsatt att ni inte behöver hjälp löpande.

Abonnemang utan startavgift. Ni betalar ingenting i början och en fast summa varje månad, i marknaden 299–1 990 kronor. Bygget är inbakat i månadsavgiften. Modellen kostar mer totalt om ni stannar länge, men kräver ingen investering och binder ihop bygget med det löpande arbetet.

• Engångsavgift + månadsavgift: 15 000–35 000 kr plus 500–2 000 kr/mån
• Fast engångspris: 10 000–20 000 kr, inget löpande
• Abonnemang: 0 kr i början, 299–1 990 kr/mån
• Vår modell är den sista: 0 kr i startavgift och 995 kr/mån exkl. moms

Det beror helt på hur länge sajten ska leva och hur mycket hjälp ni vill ha.

Räknat på tre år blir ett fast engångspris på 15 000 kronor billigare än ett abonnemang på 995 kronor i månaden, som landar på ungefär 36 000 kronor. Skillnaden är vad ni får däremellan. I engångsmodellen betalar ni för ett bygge; behöver ni ändra en text, byta priser eller lägga till en tjänst får ni antingen göra det själva eller beställa det som nytt arbete.

Abonnemanget är dyrare i totalsumma och köper två saker: att ingen investering behövs i början, och att någon fortsätter ansvara för sajten. Är ni bekväma med att sköta sajten själva efter lansering är engångsmodellen nästan alltid rätt.

• Tre år, engångspris 15 000 kr: cirka 15 000 kr
• Tre år, abonnemang 995 kr/mån: cirka 36 000 kr
• Skillnaden är löpande hjälp, inte kvaliteten på bygget
• Kan ni sköta sajten själva: välj engångspris

Formuleringen betyder olika saker hos olika leverantörer, och skillnaden syns sällan förrän något ska ändras. Fyra saker är värda att fråga rakt ut om.

Domän och e-post. Ingår sällan i "allt ingår" trots att båda behövs. En `.se`-domän kostar runt 150–250 kronor per år, och e-post på eget domännamn tillkommer ofta separat.

Säkerhetskopior. "Uppdaterad och säker" är abstrakt. Fråga hur ofta kopior tas, hur långt bakåt de sparas och vad det kostar att lägga tillbaka en.

Ändringar. Det här är det vanligaste bråket i månad fyra. En timme i månaden är marknadsstandard, men frågan är var timmen får användas. Gäller den bara den befintliga sajten, eller får ni lägga till en ny sida? Nästan alltid är svaret det första.

Vad som händer efter bindningstiden. Fortsätter avtalet månadsvis, och med vilken uppsägningstid?

• Fråga om domän och e-post ingår, och i så fall hur många adresser
• Fråga hur ofta säkerhetskopior tas och vad en återställning kostar
• Fråga om ändringstiden gäller nya sidor eller bara den befintliga
• Fråga vad som gäller efter bindningstiden

Det stämmer, och det är en helt annan produkt. För 29–99 kronor i månaden får ni en plats att lägga filer på. Ni får ingen sajt, ingen som bygger den, ingen som uppdaterar den och ingen som svarar när något går sönder.

Jämförelsen är ändå rimlig att göra, men den ska göras rätt: webbhotellet är en av posterna i månadsavgiften, inte alternativet till den. Skulle ni köpa delarna var för sig blir det ungefär webbhotell 50 kronor, domän 15 kronor i månaden, e-post något tiotal, säkerhetskopior och SSL. Resten av avgiften är arbete.

Sköter ni bygget och underhållet själva är 29 kronor i månaden precis rätt val, och då ska ni inte anlita någon.

• Webbhotell 29–99 kr/mån är lagringsplats, inte en hemsida
• Delarna var för sig landar på ungefär 100–150 kr/mån
• Skillnaden upp till en månadsavgift är arbete
• Kan och vill ni bygga själva är det billiga webbhotellet rätt

Ofta ingenting, om ni samtidigt tecknar ett avtal. De flesta leverantörer flyttar gratis eftersom det tar bort den största praktiska tröskeln.

Det som däremot kostar, och som är värt att fråga om, är vad som händer med era sökpositioner. En flytt där adresserna ändras utan omdirigeringar kan sänka trafiken från Google i månader. Fråga uttryckligen om gamla adresser pekas om till nya.

• Flytt av sajt och e-post: ofta 0 kr vid tecknat avtal
• Fråga om gamla adresser dirigeras om till nya
• Fråga vem som håller i domänflytten, den kräver koder från nuvarande leverantör
• Räkna med att e-posten är känsligast: den ska aldrig ligga nere

Inte alltid, och det är den fråga som oftast förbises.

En del leverantörer säljer sajten som en hyreslösning. Byrån äger designen, koden och plattformen, och sajten fungerar bara så länge ni betalar. Säger ni upp efter tre år står ni utan sajt och får börja om. Det står oftast i deras vanliga frågor, men sällan i erbjudandet.

Andra levererar sajten som er egendom. Ni äger domänen, innehållet och själva sajten, och kan ta den med er till en annan leverantör.

Ingen av modellerna är fel. Hyresmodellen kan ge lägre månadsavgift. Men ni bör veta vilken ni köper, och det avgörs av en enda fråga.

• Fråga: "Äger vi sajten om vi säger upp avtalet?"
• Följdfråga: "Får vi i så fall med oss en kopia som fungerar hos någon annan?"
• Vår modell: ni äger sajten, innehållet och domänen, och får en komplett kopia
• En flytt är alltid ett arbete, även när sajten är er

Nej, GDPR kräver inte det. Det här missförstås ofta, och vi vill hellre ge er ett rakt svar än ett bekvämt.

GDPR reglerar överföringar av personuppgifter ut ur EU och EES. En server i Tyskland, Nederländerna eller Irland är lika förenlig med reglerna som en i Sverige. Det som blir komplicerat är överföringar till länder utanför EES, till exempel USA, där det krävs särskilda skyddsåtgärder.

Svensk drift är alltså inte ett krav utan en förenkling: ligger allt i Sverige behöver ni aldrig utreda frågan. Till det kommer två praktiska fördelar som inte har med juridik att göra — kortare svarstider för svenska besökare, och support på svenska i samma tidszon när något krånglar.

• GDPR kräver EU eller EES, inte Sverige
• Servrar i USA kräver särskilda skyddsåtgärder, servrar i EU gör det inte
• Svensk drift är en förenkling, inte ett lagkrav
• De verkliga fördelarna är svarstid och support, inte juridiken

Betydligt mer, eftersom det är en annan sorts bygge. En butik ska ta emot beställningar, hantera lager, frakt, betalningar och kvitton.

Enklare butiker på Shopify byggs i Sverige från runt 20 000 kronor. Specialistbyråer som arbetar mot varumärken med affärssystemsintegration börjar i stället kring 100 000 kronor, och de största projekten går långt över det.

Till bygget kommer plattformens egen avgift. Shopify kostar från 359 kronor i månaden för den enklaste nivån, och transaktionsavgifter tillkommer på varje köp.

• Enklare webbutik: från cirka 20 000 kr
• Butik med affärssystemsintegration: från cirka 100 000 kr
• Shopifys egen licens: från 359 kr/mån, betalas till Shopify
• Räkna även med appar för frakt och bokföring, de är sällan gratis

0 kr i startavgift och 995 kronor i månaden exkl. moms, med 12 månaders bindningstid. I det ingår design och byggnation, så många undersidor som verksamheten kräver, mobilanpassning, kontaktformulär, domän, e-post och SSL, drift på svenska servrar, säkerhetskopior, grundläggande sökmotoroptimering, en fast kontaktperson och upp till en timme löpande ändringar i månaden.

Ni äger sajten, innehållet och domänen, och får en komplett kopia om ni slutar hos oss.

Vi är inte billigast. Söker ni det lägsta möjliga priset finns leverantörer på 299 kronor i månaden, och kan ni bygga själva räcker ett webbhotell för under hundralappen. Vi passar er som vill ha en professionell sajt utan att lägga tid på den, och som hellre betalar löpande än investerar i förskott.

Ansök om en ny hemsida